Ni kom bra i väg. Vem har nu hejdat er, så att ni inte lyssnar till sanningen? Galaterbrevet 5:7. 
Paulus ställer sig undrande inför vad som hänt med dem som tidigare så hängivet trodde på, följde och berördes av Jesus. Det som startat så fint hade utvecklats till något annat.
Hur är det för dig?
Hur vill du att det skall vara?
Vi är nu inne i en tid som i våra almanackor kallas för fastan. Den varar fram till påsk. I kyrkans historia har det här varit en tid där de troende vill samla sig inför påskens budskap, trons centrum, att Jesus dött på ett kors och uppstått till liv. I den händelsen ligger mysteriet att Gud sträcker ut sitt liv till alla människor och att vi, var och en, får låta oss beröras av det. I tron får vi upptäcka vad det innebär att leva buren av Gud.
Så varför fasta? I Bibeln läser vi om hur människor under kortare eller längre perioder frivilligt äter enklare måltider eller avstår helt från mat, för att ge plats för att söka Gud. Profeten Daniel säger: ”Jag åt ingen smaklig mat, kött och vin kom inte i min mun…” Daniel 10:13. Genom att frivilligt avstå något självklart och nödvändigt så markerade de sitt beroende av Gud som källa för livet.
I fastan söker inte Gud efter ett folk som späker sig eller hänger med huvudet, säger Jesaja, utan Guds tanke är ytterst att de som söker honom engagerar sina liv i det Gud vill och det Gud gör: Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Jesaja 58:6-7
I vårt informationssamhälle, där vi ständigt lever uppkopplade, väljer en del att som fasta avstå från något som tar mycket plats, tid och uppmärksamhet i livet. Det kan vara att begränsa användandet av t ex Facebook, sms eller TV. Andra begränsar det dem äter och försöker äta enklare eller välja bort sötsaker.
Frivilligt avstå från det som är självklart och nödvändigt för livet. Inte för att tappa vikt, utan för att inte tappa blicken för det som är väsentligt i livet, att inte tappa vikten för Gud.
Skapa rum för eftertanke.
Ge tid för nödvändig omvärdering.
Ni kom bra i väg. Vem har nu hejdat er, så att ni inte lyssnar till sanningen? Galaterbrevet 5:7
Hur är det för dig?
Hur vill du att det skall vara?
