För några år sedan fick jag en uppgift i en kurs jag gick: Coacha dig själv till en förändring på 14 dagar. Jag bestämde mig för något som jag sporadiskt försökt mig på, men alltid misslyckats med. Löpning. Jag hade sedan länge bestämt mig för att jag hatade det. Att det absolut inte var något för mig.
En del hade påstått att mina försök dittills havererat p g a av fel utrustning. Som om det skulle vara något fel på att springa i ett par Conversekopior från Coop! Men jag var säker: Min kropp var inte bygd för löprörelsen. Fem minuters långsamt joggande slutade alltid i smärtande benhinnor och vader stenhårda som vedträn.
Nu hade jag tagit sikte på att utmana mina tidigare erfarenheter och förutfattade meningar kring min förmåga.
Jag samlade in fakta från vänner som sade sig njuta av löpning. Göteborgsvarvslöpare. En av dem sa att det vanligaste felet alla män som vill börja jogga gör, är att gå ut för hårt. Knäcka sig i för högt tempo. Få ont. Lägga skorna på hyllan igen. Allt som ett resultat av en ogenomtänkt start. Det var som att få en spegel uppkörd i ansiktet. En träffsäker beskrivning av mig.
Jag satte målet att på 14 dagar gå från 0 minuter till 40 minuters joggande på ett löpband. Utan paus. Vägen dit var en kombination av flera saker. Rätt skor, korta intervaller av gång varvat med joggning avbrutet med stretching vid smärta. Steg för steg en ökning av intervallerna. Den största fighten skulle visa sig vara att möta alla inre tanke- och känslohinder. ”Det här kommer aldrig funka!”, ”Fy vad tråkigt detta är!”
Sista dagen på projektet. Sanningens minuter. Fyrtio stycken. I mål. Förvåning. Glädje.
Ibland visar sig det sig att vår bestämdaste övertygelse, det som vi har naglat fast som orubbliga sanningar om vad som är möjligt och rimlig, visar sig vara en tröskel som visst går att kliva över.
Det finns viktigare hinder att övervinna i livet än att komma över mentala och känslomässiga blockeringar för löpning. Advent kan vara en fin tid för att undersöka dina möjligheter till förändring. Har du stängt dörrar i onödan? Jag vill skicka med dig två tankespår.
Varför inte utmana din likgiltighet inför eller dina bestämda uppfattningar om att du redan vet vad tron handlar om, vad kristna är för några och kyrkan som en ointressant plats att möta livet på? Välkommen att kliva in, ta steget över tröskeln för att undersöka och utforska. Jul i gemenskap på julafton klockan 14-16.30 eller en gudstjänst på söndag vid 10 kan vara en startpunkt.
Varför inte utmana din egen tystnad om Jesus som satt sitt livsavgörande avtryck på ditt liv? Dela din berättelse om honom. Dela ditt liv. Välj att inte leva kvar i din säkerhet på att de du har runt omkring dig inte skulle vara intresserade, att de redan har allt klart för sig och att det du bär på inte skulle kunna göra skillnad. Kliv över tröskeln. Undersök och utforska hur Jesus genom ditt liv vill sätta sina avtryck i den här tiden.
Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger. Och hans namn skall ge folken hopp. Matteusevangeliet 12:20-21
Oavsett din livssituation varför inte låta Advent 2014 bli tiden då du tog klivet över dina trösklar och in genom dörrar som inte behövde förbli stängda?
